Då var det dags att bli avtackad efter 45 års arbete i vården. Med blommor och presenter, roliga aktiviteter, så var Sonjas yrkesverksamma liv över, men inte riktigt än, några dagar till. En både sorgens och glädjens tid.
Sorg över det som jag lämnar, att inte längre höra till, att inte längre ha en uppgift, sorg över det som finns framöver....ålderdom, krämpor....
Äsch, så är det egentligen inte, ändå känns det lite så. Jag är jätteglad över att äntligen få tid till min familj, man, barn, barnbarn och syssla med sånt som intresserar och är roligt.
Ett nytt liv väntar med nya spännande upplevelser och engagemang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar